Tips

Andra talar sant

John Mayer har sagt några sanningens ord

och Malina delade ett citat som fortsatte på kärlekstemat.

https://aammin.wordpress.com/

Frida har till min stora glädje börjat blogga igen och skriver så träffande om den ortodoxa högtiden Timket som precis har firats i Etiopien.

Jag ramlade över ett instagramkonto som slog huvudet på spiken. Tänk så mycket vi inte vet.

Och Kanye West! Hur många gånger den här låten har spelats den senaste veckan vet endast Gud och Spotify.

Hackar min väg genom livet

Att tipsa om sätt att förenkla eller förbättra vardagen måste väl människor ha gjort i alla tider? Ser ingen anledning att sluta nu så varsågoda, mina fem bästa hacks:

➊ En bit hushållspapper i påsen med bladspenat suger upp fukten och förlänger hållbarheten med flera dagar

➋ Det har kommit till min kännedom att alla inte vet att man kan sätta låtar på kö i Spotify genom att swipa låten till höger. Alla behöver veta!

➌ Menskopp! Nöjd användare sen 2011

➍ Torrschampo i rent hår gör att det håller sig rent (eller ger ett sken av renhet) längre. Borsta ut torrschampot när du sprayat på det. Och ja, jag har mer att säga i ämnet.

➎ Under den mörkaste tiden, gå ut i gryning och skymning och märk att det inte alls är så mörkt som det verkar inifrån. Plus vackert:

Adoption

Berättelser om och problematiseringen av internationella adoptioner berör mig oväntat djupt, av olika anledningar. Jag har lätt att identifiera mig med föräldrar till barn med annan hudfärg än de själva och ibland händer det att folk tror att Esaias är adopterad . Är du hans riktiga mamma? kan barn fråga. Åren i Etiopien gav mig dessutom en bild av myntets andra sida, där jag mötte otaliga personer som hade barn eller syskon på en annan kontinent – och nästan lika många adopterade som kom för att hitta sina biologiska släktingar. Många förväntade sig att smälta in, vilket de sällan gjorde på grund av hur de pratade, gick, åt och resonerade. Men det som präglar mig mest i frågan är antagligen att Tariku skulle ha adopterats till Sverige om inte hans farmor satte stopp för processen. Om det hade hänt hade hans liv sett totalt annorlunda ut, så även mitt.

De senaste åren har flera röster höjts, adopterade som kritiserar ekonomiska intressen och ett ensidigt föräldraperspektiv och istället står upp för barnens rättigheter. Jag följer debatten med förfäran och fascination, tacksam över att det finns människor som är villiga att dela med sig av sin kamp för att bidra till en förändring.

Lyssnarnas sommarvärd var i år Madeleine In Hwa Björk, som i sitt sommarprat berättar om hur den information hon fått om sig själv visade sig vara helt fel – hon hade blivit förväxlad med ett annat barn.

På svtplay finns nu Amys vilja, en smärtsam och viktig dokumentär som visar Amys, eller Tigists, kamp för att upphäva sin adoption från Etiopien till Danmark. Den skedde uppenbarligen på felaktiga grunder då mamman lurades att tro att hon skulle få ha fortsatt kontakt med sitt barn även efter adoptionen. Filmen bjuder på många starka bilder av makt, ånger, kärlek och familjeband.

Det är upprivande och sorgligt att höra dessa historier, men som med allt annat tror jag det är viktigt att få en nyanserad bild av verkligheten, för att misstagen inte ska behöva upprepas.

Det enkla snabba brödet

Om det är något jag gillar (förutom goda bröd) är det ett bra brödrecept, med ingredienser man lätt kan ha hemma och som inte kräver så mycket väntan och disk. Det här receptet fick jag en gång av Louise, och har gjort det många gånger sen dess.

5 dl havregryn (glutenfria om gluten ska undvikas)
1 msk chiafrön
5 dl turkisk yoghurt (säger originalreceptet, jag kör ofta på fil, havreyoghurt eller hälften mejeriprodukt och hälften vatten)
1/2 dl sesamfrön
1 msk psylliumhusk
1 tsk bikarbonat
lite flingsalt, kanske 1/2 tsk

Blanda allt! Havregryn, chiafrön och vätskan kan med fördel få stå till sig en stund, t ex medan ugnen blir varm. En del av sesamfröna kan användas ovanpå bröden ifall de ska bli lite mer fancy. Klicka ut på bakplåtspapper och grädda i 175 grader i ca 20 min.

Svårare än så var det inte!

Mata barn

I min närhet finns en tvååring som är rätt picky med maten. Det är pannkaka, pasta (utan sås) och palt som gäller, typ, och igenkänningen för oss vuxna är total då Esaias var likadan. Det barn som nu äter bulgursallad med hemmagjord pesto och säger saker som ”avokadon var rätt god ändå”. Vad hände där? Fullt medveten om att min erfarenhet är begränsad till ett (1) friskt och växande barn, finns det en del grejer som hjälpte oss genom fasen av ”hamburgare med bara bröd”:

Boosta mellanrummen. Ifall ungen har ätit vettiga mellis behöver vi inte få panik av att han bara äter makaroner till lunch. Därför har jag lagt mer krut på näringsrik müsli, osötad yoghurt eller fil, vettiga bröd och fruktsmoothies. Genom att tänka på näringsintaget över hela dagen istället för att stirra sig blind på lunch och middag kan föräldrahjärtat lugna sig lite.

Introducera med timing. När är barnet som mest glad och nyfiken? Jag minns när Esaias började äta hummus; en kväll när han inte kunde somna och fick joina mitt kvällsfika. Och i soffan framför en skärm har han kunnat äta saker han hade vägrat att smaka vid köksbordet. Inget tips för varje dag, men ett väldigt bra knep för att barnet ska kunna inse att bönbiffar också är gott.


Bär. När repertoaren för maträtter som funkar alltid har haft komponenten sylt har vi kört mycket på frysta bär. Bär i gröt, bär till plättar, bär i smoothies och fil. Eller bara som de är? Eller för att måla med.

Tänk tacos. I de fantastiska Mera vego-kokböckerna står det om tacomodellen, som verkligen fungerar. Flera skålar, uppdelade ingredienser, fritt fram att ta av det man vill.

Ät själv. Det här kanske bara funkar i tvåmannafamiljer som våran men ändå; när måltiderna har varit alldeles för konfliktfyllda har jag ätit själv först. En mätt morsa hanterar allt bättre än en hungrig. Någon som däremot inte måste äta själv till varje pris är barnet. Är eventuellt lite etiopieninfluerad här, men anser att vi kan pausa självständighetshetsen lite och mata våra barn lite oftare.

Släpp och gå vidare. När matvägran varit total har jag sällan erbjudit något annat, utan istället serverat en mer rejäl kvällsmat, kanske lite tidigare än vanligt. Det finns heller ingen skam i att låta ditt barn äta innan ni åker bort på middag (eller bjuder hem folk).

Fyll gärna på listan! Vilka är era bästa tips?

Ur gömmorna

Även om inläggsfrekvensen har varierat är det ett tag sen Malin och jag startade den här bloggen, och några inlägg har visat sig värda att komma tillbaka till.

Häromdagen såg jag att någon googlat sig till receptet på rabarbersaft som kommer från min mamma Ingrid. Den är verkligen hur god och enkel som helst!

Min deo börjar ta slut och när det händer gör jag alltid en ny omgång av blandningen jag haft i mina armhålor i över fem års tid. Bra betyg med andra ord! Särskilt enkelt i sommarvärmen då kokosoljan redan är flytande.

Lejonkudden används fortfarande, inte av mig själv men av mitt syskonbarn – då han fick den fyllde han tre och förra veckan gick han ut förskoleklass.

Och Malins recept på tomatsås är fortfarande fantastiskt och funkar både till pasta, pizza eller som soppa. Testa!

Nyheter

De senaste dagarna har jag läst och lyssnat på saker som gjort mig glad. Jag borde kanske hålla mig från att tipsa, vänta och se om kvaliteten håller för en vecka, en månad, läsa ut, lyssna mer. Men nej, jag gör det ba

Jag har börjat läsa Jag for ner till bror av Karin Smirnoff och kanske 30 sidor in gillar jag drivet i språket och västerbottenkulissen – kan inte låta bli att undra hur många detaljer som läsare från andra delar av landet missar.

Bon Iver har släppt ny musik! Det är bra och påminner mycket om hans första platta. Någon som lyssnat mycket på honom och tycker samma eller annat?

Tack vare en vän fick jag upp ögonen för en bibelläsningsplan på The Bible Project, som efter några dagar redan har fått mig att upptäcka nya saker i texter jag redan har läst. Till varje bibelbok finns nämligen helt sjukt informativa filmer och det gör att helhetsbilden blir tydligare – klippen går såklart också att se utan att följa läsplanen. The Bible Project har också en podd, diskussionsunderlag och posters att ladda ner gratis.

Har ni missat NPR Music Tiny Desk Concert har ni verkligen något att se fram emot! Har hittat så mycket jag gillar tack vare dem. Idag släpptes en ny konsert med Lucky Daye och jag verkar tycka om den med. Om ni inte får nog tipsar jag om H.E.R, Jorja Smith och Daniel Caesar. De har faktiskt hållit i flera månader!

Tre av varje

Smakkombinationer:
➀ Valnötter och torkade aprikoser
➁ Banan och tahini
➂ Vitlök, hackad chili och ingefära i stekpannan, blandat med soja och en massa grönsaker

Smoothies:
➀ Banan, frysta gula frukter (papaya, mango, ananas, passionsfrukt) och apelsinjuice
➁ Banan, frysta jordgubbar, havremjölk och en nypa vaniljpulver
➂ Vattenmelon och mynta

Sallader:
➀ Grönkål (masserad med olja, citron, salt och peppar), nektarin och rostade solroskärnor
➁ Rivna morötter, picklad fänkål och babyspenat (särskilt gott med hummus)
➂ Strimlad rödkål, grönt äpple och hackad rödlök blandat med lite dijonsenap och yoghurt

Frökex

Min vardagliga receptrepertoar är sprungen ur tre huvudsakliga källor: Mera vego-böckerna, bloggar (faktiskt) och mamma. De som kommer från mamma har ofta ett namn framför sig, då hon har fått dem från någon annan. Detta recept på frökex tror jag kommer från min pappas kusin och jag gillar tanken på att folk har hållit på såhär i alla tider, delat bra grejer med varandra. Så låt oss fortsätta med det!

2 dl majsmjöl (packade mått)
1/2 dl linfrön
1/2 dl sesamfrön
3/4 dl solrosfrön
1/4 dl pumpakärnor
1 krm salt

blanda! Häll i:

1/2 dl olivolja
2 1/2 dl kokande vatten

Blanda allt, bre ut degen så tunt som möjligt på en plåt med bakplåtspapper. Strö över flingsalt. Grädda i 150 grader ca 1 h (beroende på ugn och hur du vill ha dem). Skär i bitar.

Raka linjer har nog aldrig varit min grej. Men gott blir det i alla fall!

Barkley, amarinjan och nåden

Gör en Malina och berättar vad jag sett, hört och läst på sistone:

Bildresultat för barkley marathons netflix

Sett: För ett par år sen såg jag The Barkley Marathons, en Netflix-dokumentär om ett helt sjukt ultramaraton i Tennessee. Jag tipsade alla möjliga att se den, ofta med följden att vi kollade tillsammans, eftersom jag tycker den är intressant på så många plan. Vad driver människor att pressa sig så hårt? Och hur reagerar de när de lyckas eller misslyckas? För några dagar sedan fick jag ett sms från min bror om ännu en Barkley-dokumentär, Where dreams go to die om ultralöparen Gary Robbins försök att ta sig i mål i detta vansinneslopp. Om du blir lika uppslukad som jag kan du även se Wonderland om samma person.

Bildresultat för where dreams go to die

Hört: Förutom någon Barkley-relaterad podd och standardmusiken har jag mest lyssnat på etiopisk lovsång. Japp, det är min kopp te – och min bästa inlärningsmetod. Youtube kryllar av lyric videos (till exempel den här) och jag lyssnar igenom, slår upp ord jag inte förstår och skriver ner formuleringar. Sen kan jag på väg till och från jobbet lyssna på samma låt igen som repetition. Både andlig och språklig win!

Läst: Har den senaste tiden läst Under mandelträdet, en bok med några år på nacken av Magnus Malm. Min vän Britta skickade den till mig och jag är så glad att hon gjorde det (tack!), då den bjuder på många ögonöppnare och klockrena formuleringar. Som den här: