En till
Ännu en bild av kombinationen Esaias och vatten, ännu en sten som skulle kasta i. Ytterligare en oplanerad dag som timme för timme fylldes med innehåll. Tänk vad härligt livet är, sa han. Middag på en i övrigt tom restaurang, en kaffe att ta med – ”det verkar vara havremjölken som är grejen med den här”. Fortsatta samtal om presidenter och diktatorer, hur långa, bra eller dåliga de är, om fattigdom, rikedom och olika länders demokratiindex. Ett kvällsdopp som vi inte kunde låta bli trots att avsaknaden av handduk gjorde att vi fick hoppa och springa oss torra. En första, andra och tredje vattenkanna på balkongen. En sista semesterdag, en av de bästa.
10 augusti, 2020 @ 13:25
Men så fint! Så fint det är att njuta av samvaron med sin son. Det gjorde jag också igår och min son sa också ”Vad härligt mamma!” när vi var påväg ner för stranden. Och när vi kommit hem och jag lagade middag: ”Vad det bästa idag, mamma?” och sedan hans egna svar, viskandes: ”Bleket”. Alltså stranden. Det var fint, tycker jag. 🙂
Så ja, vatten, en pojke och några stenar. Solen. Lite ledig tid. Vad mer behöver man? 🙂
12 augusti, 2020 @ 21:23
Vad mysigt det låter! Såna små utflykter är guld