Isen gick igår
det sägs att det var en dålig is
Barnet badade idag
det sägs att det är ett bra barn
Stoppa inte tiden
Låt den gå
nya årstider och åldrar vill komma
Låt isar smälta
det frusna släppa taget
Låt barnet växa
stoppa inte kroppen som växer upp och ur och i
Tiden går, så också vi
Himlen kommer närmare
Dit färdas även vi
Tack för ny vecka, tack för helgen som var
Tack för gemenskap, tack för mat
Tack för ärlighet, tack för skratt
Tack för jobb värt namnet, tack för det mysigaste vi haft
Tack för besvarade böner, tack för modiga frågor
Tack för brev på posten, tack för underbara håvor
Tack för träningsvärk, tack för solen
Tack för doft av vårregn, tack för vår plats på jorden
Tack för måndag, tack för maj
Tack för livet, tack för allt
Ilskan bubblar inom mig
över dålig internetuppkoppling
en full parkering
sena ankomster
ett barn som inte kan somna
och att jag köpt en pryl precis innan nedsatt pris
Vreden brukade brinna inom mig
över orättvisa arbetsförhållanden
hemlöshet
segregation
oärlighet
och min egen egoism
Vi luras att tro att ilskan är problemet
när den kanske bara är felriktad
– Bli inte arg nu
som om arg var det värsta jag kunde vara
som om likgiltig inte var värre
– Lugna ner dig nu
som om lugn var det bästa jag kunde vara
som om lidelsefull inte var bättre
Dalar bedövas med offrade toppar
tills hela landskapet blir platt
ljummet och kontrastlöst
ett utsmetande filter över hela tillvaron
Känslokompassen visar fel
uttryck gör oss obekväma
till och med Gud överreagerar
För vi misstog vreden för vårdslöshet
känslobaserade beslut och elakhet
nyckfull, taskig och våldsam
När den istället var en brinnande eld
fart, energi, riktning och beslutsamhet
ett stadigt hjärta
Den som står upp och reagerar
Den som vågar skrika ut sin sorg, sin kärlek
Låt mig gå
Från låt gå-mentalitet till tydlighet
Ge mig tålamod för bakgrundsbrus
långa leveranstider och tekniska problem
Ge mig åter rättmätiga reaktioner
bestämda steg och klar röst
Ge mig helig brinnande vrede
– rätt riktad och skarp
Du kan väl hälsa till Elin, 15
att killarna i klassen inte vet vad de pratar om
att Malin är en keeper
och att man inte måste spela fotboll hela livet
Uppmana mitt tjugoåriga jag
att ta det lite lugnt ibland
att sätta ord på det som skaver
och att söka Gud för den större bilden
Kan du säga till mig som 25
att den tilltagande stormen till slut kommer bedarra
att känna efter
och att ta gravidbilder
Berätta för trettioåringen
att det vore bra att be om hjälp oftare
att det finns toppenpersoner som inte dykt upp än
och hur mitt hår ska hanteras
Jag läser
att ett nej till någon annan
oftast är ett ja till mig själv
Jag läser ett self framför love
egen framför tid
Du ska inte nära plikten
bordena och måstena
bli en känslokall kvinna
som bara gör det hon ska
Du ska värna friheten
tid och space
bli en utvilad kvinna
som har vett att ligga på soffan
Ja jag
ja jag
ja jag
Praktiken föder tanke
jag är värd mer än
min tid viktigare
min kärlek min
Jag blev svårfunnen
konturlös i min ensamhet
trött av att inget göra
less på mig själv
försvagad av bristen på motstånd
Om jag finns någonstans
är det med dig
i din blick
i dina ord om mig
i min trötta kropp när jag burit dina kartonger
Jag lutar åt
att ett ja till någon annan
oftast är ett ja till mig själv
love endast love
och tid endast tid
SMHI lovade sol vid elva
Jag planerade en tidig lunch
Elva kom
Inte solen
Livet är för kort för falska löften
Dagen är för kort rent generellt
Men mörkret ska fly och dagen ska gry
En säker prognos om eviga juninätter
Bereden väg och öppna dörrarna
Ploga brett och slå upp portarna
Guds härlighet kommer, ge plats, gör rum
I ödmjukhet kommer kungarnas kung
Gå Sion din konung att möta – han kommer!
Palmblad, mantlar, högljudda sånger
Mitt hjärta, mitt liv, ställ dörrn på glänt
Lås upp, släpp in, det är advent!
Alla dessa dagar som kom och gick
visst visste jag att de var livet
Andetag, famntag, evighetsblick
det var det här som blev mig givet
Alla dessa dagar som kommer och går
var annars skulle livet vara?
Över öppna fält, genom täta snår
dolda skatter blir uppenbara
Alla dessa dagar som stannade kvar
närvaron som blev min tröst
Var det allt? Ja, det är allt jag har;
vardagsliv med helig röst
Allt det där som tynger mig
Maten jag slänger
Snäsiga svar
Uppriven saknad
Lågt blodsocker
Allt det där som lyfter mig
Närvarande blickar
Uppmuntrande ord
Någon som hör av sig
Någon som aldrig lämnar
Och han den där som bär mig
Alla kamper jag inte behöver gå igenom
Alla fighter jag inte måste ta
Alla berg jag inte ska bestiga
Alla lass som inte är mina att dra
Alla gånger jag saknar de rätta svaren
Alla grejer jag inte kan greppa
Alla stunder jag får strunta i prestigen
Alla förklaringar jag är tillåten att släppa
Och så kampen jag hamnat i
Fighten jag faktiskt måste ta
Bergsbranten som ska klättras
Lasset som är mitt att dra
Gör mig vis nog att veta vad och när, varför och vem
Vikten av ansvarsfördelning
För aldrig tar jag kampen själv
Klättrar aldrig utan ledning
