Låna från amarinjan

9 Comments

Jag älskar det svenska språket! Mitt jobb med människor som inte har svenskan som modersmål och minnet av att själv bo på en plats där jag ligger efter språkmässigt gör mig oerhört tacksam att kunna uttrycka mig obehindrat. Men väldigt ofta, säkert varje vecka, dyker det upp ord och uttryck som är jag önskar vi kunde använda i svenskan. Här är mina förslag på låneord från amarinjan:

ጠፋሽ / ጠፋህ – T’efash / T’efah – du har försvunnit
Ett av de första orden man lär sig i amarinja är ጠፋ, att försvinna. Elen försvinner, saker försvinner och människor försvinner, till exempel du om du har varit borta ett tag. Säg att du inte har ringt, att du varit upptagen med annat eller bara inte hälsat på, då får du snabbt veta att du har försvunnit. Oftast sagt med kärlek, som ett konstaterande att personen i fråga märkt att du varit frånvarande. ”Jag har saknat dig” är något annat, det här är liksom mer krasst och betonar normaltillståndet; att du ska vara närvarande.

Sen passar det ofta att säga አይጠፋም – ait’efam – det fattas inte – när man vill betona inte bara att något finns, utan att det inte saknas, inte kommer försvinna. Det är en sån lättnad när jag pratar med Erika eller annan amarinjatalande svensk och kan använda አይጠፋም obehindrat!

እግዚአብሔር አለ – Egziabher alle – Gud finns
På amarinja behöver man inte krysta fram något ”det blir nog bra ska du se” eller ”jag håller tummarna” när det berättas om något jobbigt, det räcker med att säga att Gud finns. Underförstått att Gud är god och vill oss väl. Gud finns, det finns hopp.

የኔ ቆንጆ – Yene k’onjo – Min vackra
Det är inte bara i Etiopien som det är vanligt att uttrycka kärlek och uppskattning mer än i norra Sverige, men jag kan verkligen sakna att få använda fina ord till andra än de närmaste. Som när Esaias farbror ringer och säger hej min vackra syster – då blir man ju genast på bättre humör.

እናመሰግናለን – Enamesegenalen – Vi tackar
Jobbig att lära sig men praktisk att ha är grammatiken som gör att både subjekt och objekt slås ihop med verbet, vilket gör att jag kan säga jag tackar, vi tackar eller vi tackar er. Tänk så smidigt när man till exempel har varit på ett ställe med sitt barn och ska tacka för maten eller ska hålla ett spontant tal (det händer nämligen) och tala å en hel grupps vägnar. Då är det så lätt och naturligt!

Slutligen finns det ord som det absolut finns direktöversättningar till, men där amarinjan helt enkelt låter som vad det är. Som ቧንቧ (boanboa) som betyder vattenkran eller ጭቅጭቅ (ch’q’ch’q) som betyder bråk eller argumentation. Genialiskt!

Finns det några ord som du önskar importera till svenskan?