Pirr i magen
Jag blir väldigt lätt bubbligt fnittrig inombords. Den senaste veckan har jag fått pirr i magen av:
korridoren på jobbet
mitt eget kvällsfika när barnet somnat
eritreaner på stan
få prata amarinja
tanken på att åka till Boden
uppenbart skröpliga tanter och farbröder som tagit sig ut på en promenad med stavar
diverse födelsedagsrelaterade grejer
att Gud finns och vill ha med mig att göra
blåbär och havregryn. Alltså. Skulle fixa kvällsmat till Esaias och dessa mörkblå bär och nästan gyllene havregryn var en sån vacker färgkombination att jag blev helt golvad. Försökte ta en bild men jag antar att man behövde vara där för att inse storheten.
Vad blir du peppad av?
15 januari, 2019 @ 09:36
Å så roligt med fler inlägg! Älskar att läsa dina texter!
16 januari, 2019 @ 21:12
Frida, du är en sån fantastiskt uppmuntrande person! Tack!
15 januari, 2019 @ 17:28
Ut och springa(?) även i regn eller på is/snö(?). Jo, men alltså tydligen. Det förvånar mig själv. Och så danska, alltid danska. Höra, förstå och prata. Och paprika på frukostmackan gör mig också orimligt pepp.
15 januari, 2019 @ 17:31
…samt ord som genererar fler ord. I interaktion som samtal eller på andra vis. Typ det du skriver i olika former!
16 januari, 2019 @ 21:14
Men yes!!! Håller så med om springandet. Och paprikapeppen smittade av sig märkte jag idag på eftermiddagsfikat.
18 januari, 2019 @ 07:20
Vem blir inte peppad av tanken på Boden liksom!
18 januari, 2019 @ 21:08
Ja eller hur? Haka nån gång, du har en väldigt trevlig namne där! Och folk med andra namn som också är toppen
18 januari, 2019 @ 23:38
Bra! Tänker att det är ett tecken på att du inte är utmattad.
Mer fnitter åt Guds folk! Kram
19 januari, 2019 @ 23:04
Sant! Var som en aha-upplevelse efter skitåren; det är ju såhär jag är.