Handgjort

Stjärnan

Jag gjorde en stjärna i helgen! Enkelt var det och snabbt gick det.

Internet är fullt av såna här i olika varianter (såg den först hos @mosteremelie), utifrån grundkonceptet att limma ihop papperspåsar på hög. Här finns en av många beskrivningar. Enda ändringen jag gjorde var att inte limma ihop de två sista påsarna efter att stjärnan vecklats ut, istället använde jag påsnitar så att den kan fällas ihop igen vid tjugondag knut. Otroligt nöjd över denna vuxna framförhållning. Och rimmet.

Det rullar på

Vardagen rullar på och tiden går fort. Vet ni hur lycklig jag är att kunna skriva en sån sak? Hur ofta jag längtat efter just detta? För när tankarna kretsar kring vad vi ska äta till middag, vilken serie jag ska se härnäst eller vad min brorson önskar sig i födelsedagspresent är det ett tydligt tecken på att vi mår bra. Det flyter inte på i storm.

Vi har fått fira en 17-åring med lasagne och tårta, sång och presenter. Jag gillar spridningen av åldrar i min bekantskapskrets (till skillnad från när man var 21 och mest bara umgicks med andra 21-åringar) och att ha personer att vara extrafamilj med. Ge råd om gymnasieval, lyssna på funderingar kring politik.

Mor och son Sharew har nog roligare än någonsin. Vi pratar, sjunger, dansar, ritar och läser, men bråkar väldigt lite. Exempel på rolig grej är när han chockar mig med sin mattehjärna:

Jag var en late bloomer när det kommer till matte så jag kan inte alls relatera till huvudräkning som går av bara farten.

Igår fick jag en oväntad stund för mig själv när Esaias blev hembjuden till en kompis, och jag hittade den här runda väven som jag påbörjade för ett par år sen, och satt en stund i ett helt tyst kök och drog garnet varv efter varv. Vad är detta för färdigställaril som kommit över mig? Vet ej men jag gillar det. Nästan lika mycket som den här typen av vardag.

Lampan

Ni vet den härliga känslan när julen plockas bort och allt känns fräscht? Tills kvällen kommer och det blir mörkt även inne då adventsljusstakar och stjärnor lyser med sin frånvaro. Ett par veckor in i januari tog jag tag i detta problem genom att dammsuga Pinterest efter lampskärmar man kan göra själv. Hittade den här videon som jag inte förstod ett ord av, men det gjorde inte så mycket.

En gammal kartbok användes för att klippa ut kvadrater och jag anade att det inte skulle räcka för det behövdes många sidor. Sen var det bara att vika vika vika

Sen skulle de närmare hundra vikta papperna flätas ihop på ett sätt som mina ord uppenbarligen inte kan beskriva. Kul var det i alla fall! Vet inte riktigt hur det gick till, men jag lyckades få den mindre än på filmen, vilket var tur med tanke på det begränsade antal sidor jag hade att jobba med.

Och såhär blev den! Inte en tejpbit behövdes och glödlampan från adventsstjärnan får fortsätta lysa.

Ge – och få!

IMG_1382

Regn kan vara störande eller superviktigt – för bönder i Etiopien är det fullständigt livsavgörande om regnperioderna kommer som de ska. 2015 gjorde de inte det, vilket har lett till den värsta torkan på 30 år i stora delar av landet. Resultatet? Svält. Genom insamlingen Etiopien svälter samlar EFS in pengar som via Mekane Yesus förser tusentals skolbarn med näringsgröt varje dag.

Jag (Elin) har ett gäng kort jag gjort – alla i A6, alla i original – och en sådant blir ditt om du ger en valfri summa till Etiopien svälter. Win-win! Såhär gör du:

1. Ge pengar. T ex kan du swisha till 123-602 56 62 och märka med ”Etiopien svälter”

2. Maila din adress till hej@maytember.se

3. Vänta på posten.

Simple as that. Hoppas ni vill vara med och ge lite kärlek till Etiopien!

 

 

Näverslöjd for kiddos

image

När jag var liten fick vi fläta korgar i näver på skolan, hur fantastisk grej är inte det? Jag kan fortfarande se framför mig hur vi satt runt ett stort bord med näverremsor i händerna. När jag för ett tag sen hittade resultatet hemma hos mina föräldrar blev jag utomordentligt imponerad av mitt sjuåriga jag. Kolla vad jag gjorde! 1995! Jag var ett hantverksunderbarn!

image

Tills jag kom ihåg hur det egentligen var; vi fick fläta lite och på sin höjd testa på att göra hörn för att ett tag senare hämta den färdiga korgen, färdigställd av en betydligt mer skillad, vuxen kvinna. Så något underbarn var jag antagligen inte, men jag blir fortfarande alldeles varm av tanken på att jag fick göra detta på lågstadiet. Tack Blåsmarks skola för det.

image

Alfapetspyssel

 

Jag hade turen att hitta ett fint Alfapet på second hand och tänkte göra en slags skylt där man kan använda bokstäverna till att skriva olika saker. Men så kom jag på att det nästan alltid är bättre att göra något användbart istället för endast dekorativt, och såhär gick det till när spelet blev ett grytunderlägg och två… muggunderlägg? Coasters på engelska, hjälp mig någon! 

  

Oändliga möjligheter! 

  

Efter lite pusslande framkom några ord från Jesaja i Bibeln.

  

Och såhär exalterad blev jag när antalet bokstäver blev till en helt jämn fyrkant.

  

Förutom själva brickorna behövs lim av något slag och en bit filt som är snäppet mindre än underläggets yttermått. Jag satte en dutt klister på bokstavsbrickans avigsida, lite på filten, lät det torka nån minut för att sen sätta ihop dem. Brickhållaren från spelet använde jag för att få kanterna så raka som möjligt, men en linjal eller en bokrygg hade fungerat lika bra. 

  

Efter limmandet fick allt torka under något tungt och därefter var de klara att användas. 

  

Sharew, Biruk, Lodo och Laka är min mans farfar (och vårt efternamn), farfarsfar, farfarsfarfar och farfarsfarfarsfar. Han kan namnet på sina förfäder i typ elva led och jag känner mig väldigt historielös i jämförelse. Och av de skrala resterna fick jag ihop Få mat och puss o sån lyx – en påminnelse om att det mest vardagliga oftast är det finaste. 

Så om du har ett alfapet i dina gömmor, eller råkar hitta ett begagnat, vet du nu vad du kan göra av det. Tänk att göra det här tillsammans med vänner, vilket briljant upplägg för en härlig kväll/möhippa/födelsedag/måndag. Bjud mig om ni styr upp nåt sånt! 

/Elin

Att låta orden sjunka in

  
Jag tror på Bibeln, att den kan förvandla människor och situationer, ge hopp och tröst och riktning. Jag vill leva med bibelordet nära hjärtat. Samtidigt har jag ofta en enfaldig uppfattning om vad detta skulle innebära; läsa sida upp och sida ner, ju mer desto bättre. Men om Bibeln är så otroligt dynamisk, bör inte mitt läsande av den kunna vara detsamma? 

Min senaste kvällsrutin är att skriva ett bibelord. Låta sanningen gå förbi mina blåa ögon, genom kroppen och ut i fingrarna. Jag slappnar av när jag har en penna i handen och jag lär mig aldrig så bra som när jag får skriva. Orden får sjunka in och fastnar förhoppningsvis.

  

Lejonkudden

 

Förra veckan fyllde ett av mina favoritbarn tre år, och eftersom han har allt han behöver och önskar (förutom en låtsasdammsugare, vilket han fick) sydde jag en lejonkudde. Idén är helt och hållet stulen från Pinterest, så allt jag behövde klura på var hur jag skulle gå till väga. 

 

Två runda tygbitar, broderat ansikte och en lååååååång virkad snodd till man blev det. När jag visade Tariku mina presentalternativ på tidigare nämnda Pinterest sa han: Elin, visst vet du att det här tar tid? Han känner mig så väl, för helt plötsligt var det kvällen innan kalaset och min kära mamma kom till undsättning:

 

 

 

Men på födelsedagens morgon var det bara stoppningen kvar! Treåringen trodde att det var en sol, men några timmar senare kramade han kudden och deklarerade: jag älskar gult! Älskade barn.