Färg och form

Tovade grönsaker

Vad är detta om inte resultatet av ett ihållande tovningsil? Malins dotter Tove skulle fylla ett och eftersom hon inte har avslöjat sina intressen än gick jag på Malins, så grönsaker fick det bli. Tovat till Tove är väl ändå tillräckligt mitt i prick?

Jag chansar väldigt mycket när jag nåltovar. När jag skulle göra blomkålshuvudet började jag med att vira vit ull runt en bit skumgummi, annars brukar jag inte ha någon stomme.

Jag fäste lösa ändar genom några nålstick på undersidan (vilket är vad nåltovning är, en massa nålstick) och sen formade jag ovansidan utan att tänka för symmetriskt.

Jag nålade ingenting uppe på buketterna, för att formen skulle bli så tydlig som möjligt.

Bladen nåltovade jag först ihop genom att lägga några tunna lager ull på varandra och få till en oklar form. På nästan alla grönsaker blandade jag in lite från min begränsade färgpalett för att det skulle kännas lite mer – wait for it – levande.

Eftersom nåltovningen är lite begränsad, liksom mitt tålamod, våttovade jag alla blad (till både blomkål, purjolök och morot) för att de skulle bli tunnare och fastare. Varmt vatten, såpa och gnugga!

De torkade bladen skulle få såna där streck som blad har på sig (finns det något namn för dem?) men jag ville inte att de skulle vara för definierade så jag drog på ett tunt lager som jag utgick från.

Hela tiden fick jag påminna mig själv om att en ettåring skulle ha grejerna – helt säkra för hårda nypor är de inte, men hyfsat.

De tre bladen tovade jag sen fast på undersidan och blomkålen var klar!

Och på tal om undersidor fick purjon, vitlöken och broccolin lite extra grått och vitt på sig.

Det är underbart att vara helt inne i ett projekt, just den här lilla ullklumpen längtade jag hem till hela tisdagen.

Jag är glad att julen närmar sig, för än ser jag ingen anledning att sluta med ullen och nålen. Hurra för Tove och tovning!

Fokus och lejon

Torsdag och fredag skulle jag gå en fortbildningskurs, givetvis digital, om att undervisa illitterata. Innehållet var otroligt intressant (kommer kanske återkomma till det), men redan första dagen blev jag påmind om att jag inte är gjord för hemmajobb. Jag längtar ut, längtar efter människor, längtar efter att få gå snabbt. Ändå gjorde jag alla rätt; steg upp i tid, åt frukost, hade på mig människokläder och sprang på lunchen. Gissar att det är en vanesak, vad säger ni som jobbar hemifrån? Evelina frågade i alla fall om jag inte kunde göra något samtidigt, och det kunde jag ju! På torsdagen var min enda sidoaktivitet nämligen att äta godis.

Gör om gör rätt, fram med ulltunnan!

En sån lättnad när båda hjärnhalvor får jobba. Jag började nåltova en gul fluffig cirkel och formade sen ett lejonansikte, det gula fick byggas på sen för att bli någorlunda proportionerligt.

Funderade i någon sekund på om jag skulle ha fler gula nyanser, fler streck i manen. Men eftersom fokus ändå var på kursinnehållet fick det bli som det blev.

Slutligen nålade jag konturerna och byggde på nos och panna för att den skulle bli lite mer tredimensionell.

En betydligt mer behaglig kursdag! Tack lejonet för hjälpen

En stund med penseln

Hela sommaren gick utan att färgerna togs fram men klyschigt nog kom målarlusten med svalare temperaturer – på en förmiddag, vem är jag ens? Ovanligt planerad var jag också, visste vilka färger jag ville ha och vilken teknik jag ville testa.

Mitt stora A3-block har fått sällskap av ett litet, det är kul att göra små grejer som omväxling. Jag måste verkligen bli bättre på att köpa material, färgerna är alla riktigt gamla och de flesta har tagit slut eller torkat ihop.

Det jag är mest nöjd med kan nog vara paletten, tänk så bra det kan gå när hjärnan inte lägger sig i.

Bubblan

Efter två dagar av hemmavarande kan jag återigen konstatera att begränsningar inte bara är av ondo. Jag får ro till att fixa en lampa som blinkat, rensar lite i en garderob och spelar piano. Vilar på ett sätt jag aldrig får till på eget initiativ.

Esaias växlar mellan sina standardaktiviteter och jag upphör aldrig att förvånas av hans kreationer. Är du inte lite för ung för att rita såhär? vill jag fråga.

Båda dagarna har jag ätit firfir till lunch, igår var det så gott att jag grät. Lök, olja, berbere och injera, svårare är det inte.

Och så går timmarna, jag är generös med skärm och fika och det fortsätter regna medan vi fortsätter att stanna inomhus. Den här bubblan vill vi inte stanna i för alltid, men för tillfället är den väldigt trivsam.

Det är du

Arma hjärna som alltid ska vidare
Till annan tid, stämning eller plats
Tänker att det blir bättre senare
Att inställningen behöver ta sats

Du väntar inte på en bättre dag
Du väntar inte på ett bättre tillfälle
För det är du, inte jag
Och du öser, regnar, flödar, häller

111

Påsklovet kändes evighetslångt men tog ändå slut denna årets hundraelfte dag. Kroppen är trött på det sätt den bara blir av bilkörande och kontorsstol. Tankarna kretsar kring sånt som inte ryms i blogginlägg; människor och känslor.

Resterna från lovet är en ovanligt stökig lägenhet, en direkt följd av att jag igår fick för mig att möblera om och med det flytta på varje pryl i detta hem. Esaias har upptäckt pod-världen; Julias coola djur, Kylskåpsradion och Historierummet hör till hans favoriter. Någon som har tips på fler poddar för barn? Under tiden vi lyssnar gäller det gamla vanliga ritandet, legot och pratet. Och kollagen, detta lov på djurtema.

Underlätta skapandet

Även om man i teorin vet vad man vill fylla sitt liv med är det inte helt enkelt – även om tiden finns. Men jag tror att det finns sätt att underlätta för skapandet och kreativiteten att ta plats, och här är mina bästa knep för att göra mer av det jag längtar efter:

Byt ut den dömande blicken mot en utforskande. På min födelsedag i januari var Malin hemma hos mig och vi pratade om kreativitet, att uttrycka sig och att hitta sin identitet i skapandet. Och där hände något i mig som gjorde att jag målade mer den månaden än hela förra året. Med Malins råd i ryggen målar jag inte längre med syftet att det ska bli fint nog för att hänga på min eller någon annans vägg. Jag bara målar. För att testa, blir de här färgerna fina ihop? Jag bara skriver. Kan jag uttrycka känslan jag känner med de här orden? Det blir en övning och vila istället för prestation – och därmed tusen gånger roligare.

Ha grejerna framme. Idealbilden är kanske att sitta i timtal och glömma världen runtomkring, men så ser inte alltid vardagen ut. Därför gillar jag att ha något framme, så att jag kan måla lite medan pastan kokar. Om man har större behov av rena ytor tror jag det gör stor skillnad att i alla fall inte ha allt undanstuvat i nåt förråd. Till detta hör också att vara lite smart i sitt val av material; hellre akvarell eller blyerts än oljefärger till exempel. Då går det lättare att sitta ner fem minuter och en halv blomma är väl bättre än ingen alls?

Tänk veckovis. Ännu en grej som Malin har lärt mig, hon känner mig så väl. Vissa bestämmer sig att de ska spela gitarr 30 minuter per dag och gör det, men jag funkar inte så, jag blir bara stressad och då blir det pannkaka av alltihop. Att däremot tänka att jag varje vecka vill måla lite, baka eller skriva, det är en ribba på lagom nivå. Sen får det gärna bli mer än så men hetsen klarar vi väl oss utan?

Snåla inte. Har du också finpapper och finpennor och fingarn och fintyger som väntar på rätt stund? Den stunden är nu, som Löfven skulle ha sagt. Jag vet att det tar emot och att man vill spara till mer speciella tillfällen, men det blir så mycket roligare att skapa om man har bra grejer. Material av sämre kvalitet funkar såklart också, använd det du har! Huvudsaken är att inte begränsa sig för mycket, jag tror vi sätter krokben för oss själva då. Och yes, det här är ett av tipsen från det jag tidigare skrivit om att skapa med barn – små och stora människor fungerar nog ganska lika.

Härma. När det kommer till musik och matlagning är ju härmandet vedertaget; folk tar till och med betalt för att spela andras låtar eller laga mat efter andras recept. Vilket är helt självklart, vi lär oss av varandra och sätter alltid vår egen prägel på det vi gör. Så varför skulle det vara annorlunda på andra områden? Hitta bilder eller färgkombinationer du gillar, se vad andra hittat på och ta den vägen en stund. Se det som träning, inspiration och kul.

Har du några tips? Dela gärna med dig i kommentarerna!