About Elin Sharew

Posts by Elin Sharew:

Then show up as her

0 Comments

En bild föreställande mitt liv dök upp i pinterestflödet:

Så länge jag kan minnas har jag haft höga ideal som jag ofta efterlevt. Jag har tänkt vad jag vill vara för slags person och helt enkelt varit henne; en sån som tar tåget istället för flyget, någon som vågar säga sanningen till den hon är kär i, hon som läser Bibeln varje morgon. Jag har önskat att jag var någon som brydde sig om människor, sprang långt eller pratade inför hundratals – men vänta, vem säger att jag inte kan det?

En för stor kostym kan man växa i, och denna omedvetna strategi har gjort att jag har hamnat på platser och i situationer som varit långt ifrån självklara. När jag var 20 trodde många att jag var äldre än så, antagligen på grund av att jag kunde ägna helger åt att sitta i styrelsesammanträden eller att jag hade bott i Etiopien och arbetat med rehabilitering för unga tjejer som levt i prostitution. Allt det jag gjorde inte för att jag redan kunde det men för att jag kunde tänka mig göra det. Sen var det ju inte särskilt läskigt eller svårt i slutändan, när jag vant mig vid att vara den personen jag föreställt mig. Kostymen passade!

Samtidigt; om fokus ligger på vem man skulle kunna vara är det lätt att glömma vem man innerst inne är eller just nu känner. I perioder, framförallt i tider av kris eller orkeslöshet, har jag glömt känna efter och istället gå på autopilot. Som när jag velat vara en gästfri person men egentligen inte orkat (till exempel i händelse av nyförlöst eller nybliven änka). Ett annat, harmlöst men talande, exempel var när jag insåg att jag, ”någon som bakar sitt eget bröd”, inte köpt mjukt bröd på extremt länge fastän jag inte heller bakat. Principerna vilar aldrig och därför finns det en överhängande risk att den principfasta inte heller gör det.

Om jag nu skulle visualisera hade det handlat det mer om ärlighet än regler. Jag övar mig i att vara mer sann mot mig själv, våga känna efter och våga backa eller gå framåt – helhjärtat, inte bara för att jag ”vill vara sån”. Jag vill vara ärlig i relationer. Rädd när jag är rädd, modig när jag är modig. Ibland behöver jag låtsas vara den version av mig själv som vågar, men inte alltid. Faktum är att jag kan våga ganska mycket utan att låtsas.

Undrens tid

4 Comments

LYCKAN att äntligen få ha startat terminen! Sist jag hade en lektion var i februari innan vi åkte till Etiopien, det känns som en liten evighet sen. Som jag har saknat det! Även om vi nu har glest mellan borden och handsprit i lärarvagnarna är det en ynnest att få träffa människor varje dag.

Samtidigt är det inte helt lätt för Sharews att ställa om från sommarlov till långa dagar och att vara en arbetande ensamstående förälder känns ibland som en omöjlig ekvation. Sänker alla ribbor som tänkas kan och har till och med lyckats lägga mig tidigt, undrens tid är prick nu.

Bra bär

0 Comments

Vissa bär måste man kämpa för, andra bär får man plocka hos sin bror medan barnen leker nöjt.

Bäråret 2020 gör ingen besviken. Väl? Är någon besviken?

Det här var bara början, jag fick låna en hink till slut och ändå lämnades busken med mycket kvar. Vi är stora bärkonsumenter utan problem med surt så det här kommer jag tacka mig själv för. Jag gör väldigt sällan något med bären, fryser bara in allt för att ha på gröten eller i smoothien – ja, jag hör själv hur jag låter men det kan inte hjälpas. Vi gillar det. Bär i frysen är också bra mellis-backup. Finns det något jag behärskar är det konsten att skjuta på handlingen och där spelar fruktsubstitut en viktig roll.

Tänk hur många timmar som ägnats åt bärrensning genom tiderna. Men om jag känner någon som helst koppling till mina förmödrar släpper den så fort jag börja tänka tvåtusentalstankar i stil med ”vad skönt det är att göra nåt med händerna”. Men jag undrar om också de tyckte det var lite skumt att ätliga bär kan uppkomma lite varstans helt utan vår inblandning?

När det brinner

2 Comments

Polarbröd, Älvsbyns största privata arbetsgivare som står för en sjättedel av allt bröd vi köper i Sverige, började brinna sent igår kväll. Det är förödande för Älvsbyn. Många har berörts direkt då de behövt stanna inomhus, hemma från jobb och skola, och många lär drabbas betydligt hårdare framöver då de inte ens har ett jobb kvar att gå till. Flera jag har pratat med är bestörta medan andra mest tycker det är segt att behöva stanna hemma, plus att det luktar illa – inte helt olikt de varierande reaktionerna i mars. För idag, liksom då, stängdes skolan och terminsstarten får vi ta imorgon.

Och idag, liksom då, förvånas jag över hur inget av alla de scenarier vi kunde tänka oss eller oroa oss över var det som påverkade den här dagen mest. Aldrig att någon tänkte att en brinnande brödfabrik skulle vända upp och ner på planerna, men det gjorde den ändå. Kanske hade den insikten kunnat ge mig panik (tänk vad som kan hända!), men den skänker snarare ett lugn. När det är så mycket som händer som min tanke inte ens förmår oroa sig för kan jag lika gärna låta bli.

Allt eller inget

2 Comments

Jag är inte längre intresserad av acceptabelt eller halvdant
Fått nog av ganska varmt eller lagom svalt
Less på tassande tår, trött på trevande steg
Från och med nu ska jag inte vara feg
Det blir bestämd blick och långa kliv
Modig och stark, tydlig och definitiv
Isande kallt eller rykande hett
Alltid äta mig hungrig, aldrig svälta mig mätt

20 augusti

12 Comments

Av någon anledning känns det lökigt att beskriva en jobbdag precis innan terminstart som intensiv, men denna torsdag var just det. Jag är glad att vara igång och ser mer än någonsin fram emot att få träffa alla på måndag, det var alldeles för längesen. Både till och från jobbet hade jag nästan svårt att hålla ögonen på vägen; morgonens dimma över skogarna och eftermiddagens störtskur som följdes av mastodontregnbåge och klara färger hade inte svårt att få min uppmärksamhet.

Störst idag var att Esaias började ettan! Lilla stora fina pojke. Deras nya lärare hade ordnat så fint i klassrummet och idag hade de fått rita en teckning till sina lådor – på hans sitter nu en snacksrobot. GENI!!! utropar jag, hundra procent partisk.

Klockan var fem men badsuget var starkare än hungern så vi cyklade ner till stranden direkt, där var det folktomt och varmt (sådär att man inte behöver springa till handduken så fort man kommit upp).

AW i världsklass! Riktigt skönt var det.

Jag var oförskämt nöjd och lycklig. Han har börjat ettan! Vi bor bredvid det här! Sandslott är kul! osv

En timmes konstant njutning.

Väl hemma gick jag direkt till balkongen för att plocka in lite väldoft samtidigt som den sena middagen inte lagade sig själv och humöret svängde därefter. Några raggmunkar senare var det dags för charader. Vet ni hur svårt det är att gissa vilken barnprogramskaraktär som ett exalterat barn försöker gestalta? Jätte.

Slumpmässigt urval, del 2

4 Comments

Lättnaden över en tom skärm utan nya notifikationer kan ibland trumfa glädjen över ett nytt sms.

Jag löser nästan alltid korsord innan jag ska sova.

Jag gillar inte att äta med solen i ögonen.

Varför är det så lätt att bada kallt men så svårt att duscha kallt?

Mina vänner får hippie-associationer av mina favoritdofter.

Min bästa belöning efter ett träningspass är att skriva upp hur många minuter jag tränat i kalendern.

Jag tänker ofta på hur en av mina kurskamrater var irriterad på folk som skrev två utropstecken, ett eller tre ska det ju vara!!

Omstart

0 Comments

Så var vi igång igen, med tidiga morgnar, pendling och raster. Jobb och fritids däremellan. På ickeekonomiska sätt lönar det sig verkligen att jobba deltid; jag tror nämligen vi mår bra av en mjukstart av typen tre jobbdagar, sen långhelg på fem.

För ovanlighetens skull har jag inte satt min fot i Älvsbyn på hela sommaren och det är fint att vara tillbaka. Under en lunchpromenad mindes jag hur jag för kanske 12 år sen köpte en tallrik med älvsbymotiv på second hand – den var kulfin och jag tänkte mig att om jag någon gång skulle flytta till Norrbotten fick det bli till Älvsbyn. Prickade ändå hyfsat nära?

«< 23 24 25 26 27 >»