Hela paletten

Det har varit dagar då livet bjudit på hela paletten. Det som tynger har fått sällskap av varma vindar och buskar och träd som blommar i vitt, gult och rosa. Jag tittar till tomatplantorna och tror att jag drömde om dem inatt, å andra sidan finns det inte mycket jag inte drömmer om. Symaskinen står redo – kanske idag, tänker jag när jag vaknar men det blev inte idag heller. Bokstavligen runt hörnet har vi en symaskinsaffär så trådfärgerna är det i alla fall inget fel på. Jag kör genom staden i storfamiljsbilen och lyssnar på musik som påminner om juni 2021, det ser nämligen så ut. Barndomens doftminnen av smältande snö och leriga diken är långt borta men tvätten torkar tacksamt snabbt i vårsolen.

Tårarna rinner över någon annans sorg, någon annans goda hjärta eller min egen trötthet. I eftermiddags såg jag fritidspedagoger ligga på asfalten medan lågstadiebarn ritade fjärilsvingar med gatukritor runtom dem. Tidigare ikväll såg jag en bankomatkö, tänkte att det var längesen. Och nu är himlen ljust blå och aprikosrosa mot horisonten.