Mars
En halvtimme kvar av denna historiska månad. Jag finner en oväntad stor tröst i att varken jag eller någon annan hade kunnat förutse allt den har burit med sig.
Första mars gick vi till skogen där Addis Abeba gränsar mot Oromia, klättrade i träd och testade VR.
Idag, 84 år senare, är vi hemma. Hemma hemma hemma. Jag har varit så nervös för den här sortens tillvaro de senaste veckorna – tänkt att en skolstängning eller maraton-VAB skulle göra oss smått galna av rastlöshet och tråk. Men jag hade fel, tack Gud! Än så länge har vi det oförskämt bra. Vi bygger pärlplattor (och går igenom pysselförråden för att hitta fler vita pärlor), spelar uno, bakar bullar, går ut en gång om dagen och ser Sunes sommar. Det där var jag inte beredd på, som Esaias skulle ha sagt.
1 april, 2020 @ 13:16
Den där 84 years-bilden påminde mig om att jag verkligen måste duscha idag, tack.
1 april, 2020 @ 15:10
Haha, finns inte en bild som inte har en dold avsikt.
1 april, 2020 @ 22:20
Så extremt talande bild, har till och med klagat här hemma om att den här vintern är den längsta i mitt liv, och då kommer jag ändå från Gällivare!
Men jag är också tacksam för att vi får extra familjetid. Läsa och pyssla med snoriga barn som inte är på förskola. Se mannen gå mellan datorn och köket för en kopp kaffe innan han fortsätter att jobba (så mycket det nu går att jobba med barn hemma). Det känns fint att vi hinner se varandra mer på vardagarna nu.
Till helgen blir det smörgåstårtsfix med blivande 4 åringen, ska baka en rulltårta också och eftersom tiden finns ska vi röra ihop en egen lemoncurd också. Varför inte, liksom?
Ta hand om er!
Livet går i en rätt skön lunk. Klart att det finns ett enormt orosmoln som täcker tillvaron. Tänker på min mamma och hennes lungor, hon som visserligen slutade röka för 10 år sedan, men som innan dess rökt sedan han var 15 år. Min fina, gamla mormor med sin förkylningsastma. Men jag försöker att inte oroa mig i onödan över sånt jag inte kan påverka mer än jag redan gör. Tröstar mig med att vi har ett hopp i Kristus som ju faktiskt övervunnit allt.
9 april, 2020 @ 11:28
Vad fint att få ta del av, tack Elin!